Vad som gått framåt i världen nu i februari (12.2.2010)

För ett tag sedan talade en vän och jag om hur det egentligen är med utvecklingen av världen i dag: har det gått framåt eller bakåt? Det är förstås en omöjlig fråga: svår att överblicka, och kluven. Somt har gått framåt och somt bakåt.

Den omöjliga frågan gav mig i alla fall inspiration att göra ett experiment. Jag har i tio dagar läst Vasabladet ur ett specialperspektiv: har det förmedlats några positiva nyheter på sistone? Vilka, i så fall?
   
 Det första som hände när jag skulle börja lista de goda nyheterna var faktiskt att jag på ett alldeles särskilt sätt blev drabbad av hur oerhört mycket dåliga nyheter pressen består oss med. De vällde som en massiv våg in i medvetandet: barnamord, självmordsbombare, trafikolyckor, Haiti med mera. Själva rubrikerna slår tydligt an tonen. Och vissa av detaljerna inne i artiklarna är så hårresande eller tragiska eller obehagliga att man mest vill sätta handen för munnen, förstummad. Kanske tända ett litet ljus för alla möjligheter som gått om intet i människors liv.

Men det andra som hände var att jag mitt i detta virrvarr av tragik faktiskt hittade motvikten, om än ofta bara som korta notiser på undanskymd plats. Ändå: under tiden 1-10.2 har Vasabladet rapporterat om sexton goda nyheter - en siffra som här förstås ska ses som en subjektiv bedömning utifrån mina personliga värderingar. (Därtill ska också sägas att jag inte lusläst alla artiklar.) Jag har också valt bort sådant som har med individuella prestationer att göra (idrottsframgångar, konstnärliga pris, företags tillväxt). Jag har velat se vad som hänt som gagnar människor i större sammanhang.

Här ett urval av de sexton. Låt oss börja utrikes.

Under de senaste två veckorna har gaskriget mellan Ryssland och Ukraina avslutats, och Indien vill börja förhandla med Pakistan för att förbättra relationerna sedan terrordådet i New Delhi för ett par år sedan. Framsteg i fredsprocessen i Nordirland har gjorts då katoliker och protestanter äntligen kunnat komma överens om hur ansvaret för polis- och domstolsväsendet ska fördelas. Nyheter om de enorma problemen i Haiti förekommer, men också rapporter om hur vardagen har återvänt, allt inte längre är lamslaget - och de ledande industriländerna har beslutat efterskänka Haitis skulder.  Alltså: framsträckta händer, vilja till försoning och hjälp.

I fråga om inrikesnyheterna kan man se en tydlig vilja att lära sig något av de våldsbrott som förekommit på sistone. Så har social- och hälsovårdsministeriet beslutat satsa mer på skyddshem för att bättre stöda offer för familjevåld. Nu föreslås också hemliga skyddshem för de offer som direkt utsätts för mordhot.

En annan fråga som diskuteras är hur man ska kunna hjälpa offer för sexuellt våld. De senaste veckorna har vi fått veta att myndigheterna har blivit bättre på att känna igen sexuellt utnyttjande av barn, och Martti Esko, chef för kyrkans enhet för familjeärenden, berättar att fler offer har vågat börjat tala om de övergrepp de har utsatts för efter att fallet i Jakobstad blev offentligt. Från Skutnäs bönehus informeras också om åtgärder som vidtagits för mer demokrati och ökat stöd åt barn och unga.

Och Karleby är först i landet med koncentrerad missbrukarvård, där social- och hälsovården samarbetar kring missbruk på ett nytt sätt i ett center som ska öppnas om ett år.
 
Som gemensam faktor bakom alla dessa åtgärder kan man se en strävan att ta missbruk och våld mer på allvar, tala om dem, söka helhetsperspektiv. Allt som stöder bejakande av det svåra som redan finns är absolut en positiv nyhet som skapar förutsättningar för mindre framtida problem.

Om klimatet finns det olika typer av nyheter, beroende på vilken aspekt som lyfts fram. Men bland annat visar en analys av tidigare klimatförändringar att katastrofprognoserna i viss mån varit överdrivna, och det har noterats att mindre vattenånga än beräknat har uppstått under det senaste decenniet trots temperaturförhöjningen.

För mig är det också en positiv nyhet att läsa om de tusen muslimska taxichaufförer som demonstrerat i Oslo mot att Dagbladet tryckt Muhammedkarikatyrerna. "Vi gör ingenting drastiskt men vill visa att vi är emot att det vi håller heligt missbrukas", säger de. Kränkta människor som tar tag i sin ilska på ett fredligt sätt - tack, mera sådant!

Låter alla dessa nyheter bekanta? Eller har de drunknat i mängden svåra nyheter? Jag har här velat ge dem större lyskraft, och kraft av varandra.
------
Detta är för övrigt min sista kolumn i denna tidning. De villkor som numera gäller för upphovsrätten för frilanstexter inom HSS Media kan jag inte acceptera och det har inte varit möjligt att nå ett gemensamt avtal. Därför vill jag här avslutningsvis tacka alla de läsare som hört av sig med uppmuntrande respons under åren.