Under graniten glöder lavan
(Scriptum 2016)

Läkarsonen Waldemar Churberg växte upp i Vasa på 1850-talet och kom att uppleva både Vasa brand och Krimkriget. Senare blev han känd för sitt revolverattentat mot professor Jaakko Forsman i Helsingfors 1889. En roman om längtan efter att fylla måttet, att bli sedd som den man är och att hitta sin väg i en värld som inte förstår.






Tills våra ansikten klarnar

(Scriptum, 2012)

Dikter om relationen mellan kärlek och sårbarhet och om att använda sina erfarenheter för att vidga sin livskänsla.

vägen
bristfull av möjligheter

vi snavar
och går

tills skogen får namn
och våra ansikten klarnar

i skogsbrynet rådjur
redan i dag








Jag sökte en dröm
(Scriptum, 2009)

En psykologisk och filosofisk tänkebok som ställer frågan om det är möjligt att leva sig igenom sina motgångar utan att bli förkrympt som människa. Hur skall man kunna tycka om sig själv när livet inte blir som man har hoppats? Det är så synd när missförstånd och bristande självrespekt leder till onödiga stympningar av livsglädjen, skriver författaren.

Det är en fiktiv berättelse om skuld och längtan, om inre kamp och strävan efter att kunna se sitt liv




droppar av musik

Droppar av musik
(Scriptum, 2006)

Dikter om det som föds i själva lyssnandet till en själv och tillvaron, om dans, om kärlek och svårigheten att ta emot den. En bok både om mystik och om livsnjutning.

och så skall det bära av till himlen
inuti hjärtat

lilla gryningshimlen
som knappt vågar finnas
men ä
r




Frihetens frö

Frihetens frö. Tankar om att upptäcka det möjliga (Eget förlag, 2006)

En psykologisk och filosofisk tänkebok som ställer frågan om det är möjligt att leva sig igenom sina motgångar utan att bli förkrympt som människa. Hur skall man kunna tycka om sig själv när livet inte blir som man har hoppats? Det är så synd när missförstånd och bristande självrespekt leder till onödiga stympningar av livsglädjen, skriver författaren.
Läs bokens förord






Minnet av myrten

Minnet av myrten och andra berättelser
(Scriptum, 2002)

Tretton berättelser om relationen mellan man och kvinna, mellan föräldrar och barn och mellan syskon – utifrån fria fantasier av bibliska berättelser. Vi möter Lasarus, Salome, Esau, Pontius Pilatus hustru, Abraham, Hagar och Sara m.fl. Centrala teman är kärlek och övergivenhet, återhållsamhet och livshunger. Författaren vill visa bl.a. hur människans gudsbild präglas av hennes egen personlighet och de sår som den har tillfogats med åren. Gestalterna tvingas på olika sätt in i processer som får dem att ifrågasätta tidigare livsmönster.





Uppdateras snart

Speglingar av stora hav
(Söderströms, 2002)

Dikter om att våga vada ut i det okontrollerbara och om att hitta havet inom sig.

Träng fram ur dig själv
säger han, uppfinn
en ny dans
för dessa förtorkade parker
stig fram och måla ditt mörker
hetsigt och lugnt
tills det spricker
i regn!






Ekorren och döden

Ekorren och Döden
(Söderströms, 1998)

Dikter om livslust och is, om en ekorre som frimodigt hoppar omkring men har svårt att hitta mat under vintern, om Schubert och Schnittke (här som renodlade symboler som förhåller sig till musik på olika sätt). Om Schubert heter det att han tycker det är bra att ”skriva ett vemod, låta klinga / en sorg, men själv vara dold”. Om Schnittke sägs det däremot: ”Otyglat brusar / hans smärta fram: växer / sig hörd.” Schubert blir för trång. Men Schnittke ”ligger i en bubbelpool / av musik”.






Äppeltid

Äppeltid
(Söderströms, 1996)

Dikter om att äta det förbjudna paradisäpplet och besvärja
ormen, om kampen mellan lust och skuld, om liv som bryter sig fram.

… och det
stegrar sig en häst
i hjärtats gömda kamrar.







Uppdateras snart


Månen vandrar
(Söderströms, 1992)


Dikter om Törnrosa, tystnad och tid. I sin ständiga gång är månen både hoppingivande och obönhörlig. Ett kvinnligt medvetande utvecklas allt tydligare och svåra förluster får nya perspektiv:

Låt mig
befriad från bilder
bli öppen att se
det som är





Elegi

Elegi
(Söderströms, 1990) .


Debutdikter om sorg och överlevnad, om Johann Sebastian Bach som tröst och viljestyrka som resurs.

Jag måste gå genom natten
för att kunna möta dig
i gryningen.

Inte visste jag
om månen skulle lysa
och granarna sjunga.

Inte visste jag
hur lång tiden var.

Ett var mig nog:
att jag ville